Uralonet
MTA Nyelvtudományi Intézet MagyarEnglishDeutsch   InformációkSúgó

  1. konta U    'fagy, hideg'  de 'Frost, Kälte'  en 'frost, cold'



    UEW № 346 Sorszám szerint: << Előző Következő >> Új keresés

    Fogalomkör: Hideg


    Egyeztető rész - (leány)nyelvi adatok
     
    ? finn kontta 'Steifheit, Starre'
     olla kontassa 'steif od. klamm sein'
     kontottu- 'starr, steif werden'
     kontas 'steif, starr'Gen. konttaan
     
    ? észt kõnt 'Steifigkeit'Gen. kõnda
     
    ? számi/lappNgântâs - n't- 'stiff with cold, frozen stiff'
    Ngoaddes -dˈdas- 'stiff, inflexible'
    Ngân'to- -nt- 'become stiff with cold, get frozen, stiff'< finn
    Kldki̊ndas 'steif, gespannt'
    Kki̊ndas 'steif, gespannt'Kuollan: 251
     
    ? nyenyecOχańʔ 'leichter Nachtfrost im Herbst'Juraksamojedisches: 156
    Oχanīm- 'kalt werden'
     
    ? enyecChkoddi- 'frieren, erfrieren'
    Bkoddi- 'frieren, erfrieren'
     
    ? nganaszan kandeʔa- 'erfrieren'
     kantejea- 'erfrieren'
     
    ? szölkupTaqantei- 'ein-, zu-, erfrieren, gefrieren, angefroren sein, frieren'Erd
    Turkå̄ń 'Frost, Kälte'MSFOu: 122:320 (Lehtisalo)
     
    ? kamassz kanā- 'erfrieren'
     kana- 'frieren'
     
    ? kojbál konla 'зябну'UAJb: 40:37 (Mikola)
     konbam 'мерзну'
     
    ? mator kandagum 'зябну'UAJb: 40:37 (Mikola)
     kondam 'мерзну'


    Magyarázat
    MagyarDeutsch

    Vgl. juk. qaн(δ̕ ɜ) 'холод, зима'.

    Lapps und twg. ʔa, jea sind Ableitungssuffixe.

    Finn. ntt (< *nt) ist sekundär.

    Das finn. und das lapp. Wort können nur unter Annahme eines Bedeutungswandels 'Frost, Kälte' → 'starr (infolge des Frostes, der Kälte)''Steifheit' zu den sam. Wörtern gehören.

    Tscher. K.B kiže- 'frieren, sich erkälten' (Sauvageot, Rech. 106) gehört aus lautlichen Gründen nicht hierher.



    Bibliográfia
    • Collinder: CompGr 137, 158, 379 = Collinder, Björn, Comparative Grammar of the Uralic Languages. Stockholm 1960.
    • Setälä: FUFA 12: 81 = Anzeiger der Finnisch-ugrischen Forschungen [Angaben s. unter FUF]
    • Joki: FUFA 32: 48 = Anzeiger der Finnisch-ugrischen Forschungen [Angaben s. unter FUF]
    • FUV = Collinder, Björn, Fenno-Ugric Vocabulary. An Etymological Dictionary of the Uralic Languages. Stockholm 1955.
    • Setälä: JSFOu 30/5: 62 = Suomalais-ugrilaisen Seuran Aikakauskirja. Journal de la Société Finno-Ougrienne. 1–, Helsinki 1886–.
    • Wiklund: MSFOu 10: 213 = Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne. 1–, Helsinki 1890–.
    • T.I.Itkonen: MSFOu 39: 75 Anm = Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne. 1–, Helsinki 1890–.
    • Mikola: NyK 70: 250 = Nyelvtudományi Közlemények. 1–, Pest, [später:] Budapest 1862–.
    • Sauvageot: Rech 106 = Sauvageot, Aurélien, Recherches sur le Vocabulaire des Langues Ouralo-Altaiques. Thése proposée á la Faculté des Lettres de l'Université de Paris. Budapest 1929.
    • SKES = Suomen kielen etymologinen sanakirja. I, Helsinki 1955 [Autor] Y. H. Toivonen; II, 1958 [Autoren] Y. H. Toivonen – Erkki Itkonen – Aulis J. Joki; III, 1962 [Autoren] Erkki Itkonen – Aulis J. Joki; IV, 1969 [Autoren] Erkki Itkonen – Aulis J. Joki; V, 19
    • Collinder: SSUF 1952-54: 103 = Språkvetenskapliga Sällkapets i Uppsala Förhandlingar 1882–[Band 1955/57. = Uppsala Universitets Ärsskrift 1957. Uppsala – Wiesbaden].
    • E.Itkonen: UAJb 28: 60 = Ural-Altaische Jahrbücher. 24–, Wiesbaden 1952– [Fortsetzung von UJb.]
    • Mikola: UAJb 40: 37 = Ural-Altaische Jahrbücher. 24–, Wiesbaden 1952– [Fortsetzung von UJb.]
    • Peltola: Vir 1958: 228 = Virittäjä. 1–, Helsinki 1897–.
    • Krejnovič: Юкагирский язик 236